Jag är nyss hemkommen från ett möte regisserat av Svenskt Näringsliv. Deeped Niclas Strandh höll en föreläsning om sociala medier och för egen del kan jag nog faktiskt säga att det inte var så mycket nytt under solen.
Det som var intressant var dock hur enkelt det är att glida in i den där bubblan du vet. När du hänger med likasinnade på Twitter och Facebook, och glömmer att det för otroligt många företagare (och andra också för den delen, men nu ska det handla om företagare) inte ens vet vad Twitter är. En ögonöppnare som jag tror behövs då och då, om inte annat för att kunna anpassa sitt budskap och göra det så ödmjukt som bara är möjligt.
Vi går mot en humanisering av varumärken, och sociala medier har i grunden förändrat hur vi kommunicerar med varandra, och förhåller oss till omvärlden. Ett paradigmskifte helt enkelt. Deeped tog även lite upp intressanta framtidstankar som också går att läsa om här.
Det som intresserar mig riktigt mycket just nu är hur det här sättet att kommunicera och förhålla sig till omvärlden inte är något nytt, utan i mina ögon snarare är en tillbakagång till “den gamla goda tiden”. Tiden före löpande band, före direktreklam och postorder, före urbanisering och köpcentra.
Jag körde en föreläsning i slutet av förra året om det via Nyföretagarcentrum där jag tog upp just det. Webben har gjort världen oändligt mycket större: idag kan vi ta del av kunskap, kulturer, seder och händelser som vi för hundra år sedan aldrig på något sätt hade kunnat komma i kontakt med. Samtidigt har webben krympt världen: när man via ett socialt medium kan kommunicera direkt med någon som kanske delar ens intressen eller åsikter på andra sidan Jorden, eller varför inte ställa en fråga direkt till ett företag i realtid, eliminerar det avståndsfaktorer både geografiskt och tidsmässigt.
Enter: ryktesekonomin. The Thank You Economy som Gary Vaynerchuck kallar den. Eller rättare sagt, re-enter ryktesekonomin.
För 150 år sedan var affärer otroligt personliga. Allt man hade var sitt ord och sitt rykte. Byn, den lilla staden eller kvarteret i den stora staden var ens hela marknad, och som företagare hade man knappast råd att göra sig ovän med sina kunder. Slaktaren visste vilket kött du ville ha och skar upp det redan när han såg dig i dörren, brevbäraren hälsade glatt på dina barn och bagaren köpte sin säd direkt från bonden. Inga avstånd, varken geografiska eller tidsmässiga.
Vi är tillbaka där igen. Och återigen är ditt ord och ditt rykte allt som räknas. Ditt företags smutsiga byk (om det nu har en sådan) är bara en googling bort, och ignorerar du missnöjda kunder så kommer de att ta sitt missnöje någon annanstans – till något ställe där du saknar plattform och inte kan bemöta kritiken som kanske eller kanske inte är berättigad.
Det är förstås hög tid att anpassa sig till rådande världsordning och ge sin organisation om inte en konstant närvaro så åtminstone verktygen för att kunna hantera och reagera i sociala medier. Och som vanligt är det också hög tid att säkerställa att du kan backa upp ord med handling.
//J
